Vem sitter bakom glaset

Glas som man ser igenom

Ett trafikflygplan har små fönster högt upp, och från marken ser man inte in. En Cessna, en Robinson eller en King Air är annorlunda. De har glas runt hela kabinen, och när en av dem taxar förbi flygplatsstängslet ser man piloten med headset, instrumentbrädan framför honom och vem som än sitter där bak.

Länge var glaset på våra modeller bara målat: mörka rutor som på en leksak, och ingenting bakom. Sedan den 21 oktober är det annorlunda på tolv typer. Glaset är klart, och bakom det finns en kabin: en instrumentbräda under sitt bländskydd, säten, golv, pedaler, i en helikopter spakarna och skottet längst bak. Och människor i sätena.

Klart betyder ändå inte osynligt. Riktigt glas är lätt tonat och speglar himlen, och ju mer från sidan man tittar på det, desto mer speglar det. Vårt gör likadant. Rakt framifrån ser man in, från sidan lyser himlen i det. Och eftersom ljuset bara kommer in i kabinen genom fönstren är det dunkelt där inne, mörkare i en stor kabin än i en Robinsons glasbubbla, precis som på foton.

Hur nära är vi? Till vänster en King Air 350 från australiska flygvapnet som taxar i Canberra. Bakom cockpitens sidoruta sitter en pilot med headset. Till höger vår modell från samma sida: kabinens runda fönster, det D-formade cockpitfönstret och bakom det ett huvud med headset.

Vi har också sett till att kabinen stannar inuti. Varje säte, panel och person måste få plats i flygkroppen, även där den smalnar av mot nosen. Det som skulle sticka ut genom sidan krymper vi, och där det inte räcker låter vi det hellre vara. Och glasets kant går exakt där det målade fönstret satt förut, så utifrån har flygplanet inte ändrat form en enda centimeter.

Vem som sitter längst fram

En helikopterpilot sitter nästan alltid i högra stolen. Med högerhanden håller han i cykliska spaken, spaken mellan knäna, som inte går att släppa under flygning. Vänsterhanden vilar på kollektivspaken, som kan släppas en kort stund, och med den handen når han då radion och strömbrytarna mitt i kabinen. I ett flygplan för befälhavaren befälet från vänster stol.

Vår 3D-vy håller sig till det. En Cessna, en Cirrus, en Piper eller en King Air har piloten till vänster, en Robinson, en Bell eller en EC145 i räddningstjänst till höger. Pilotstolen står aldrig tom, hur tomt resten av flygplanet än är.

Kläderna skiljer sig också. Piloter i småflygplan, i Robinson och i Bell 206 och 407 har headset. Besättningarna i räddningshelikoptrarna EC145 och Bell 429 sitter i hjälmar och röda overaller, så som räddningsbesättningar bär dem i många länder. Veteranplanet P-51 Mustang har en ensam pilot i hjälm under sin bubbelhuv. T-6 Texan, ett skolflygplan, är en tandem: eleven fram, instruktören bakom.

Robinson R44 · Bell 206

Bell 407 · EC145

Bell 429 · Cessna 172

Cirrus SR22 · Piper PA-28

King Air 200 · King Air 350

P-51 Mustang · T-6 Texan

På en helikopter kan man se från sidan var piloten sitter. I EC145 fyller besättningen i hjälmar både framsätena och kabinen. En Bell 407 har passagerare ombord förutom piloten, och eftersom han sitter framme till höger är det mest passagerarna man ser från vänster sida.

En, två eller fullt

Hur många som är ombord sänder ett flygplan inte ut. Transpondern skickar position, höjd, fart och anropssignal, men inget antal passagerare. En fyrsitsig Robinson flyger ibland med bara piloten, ibland med hela familjen.

Så det är så vi ritar det. Varje flygplan får en egen besättning, allt från en person till full kabin, och varje antal är lika sannolikt som något annat. En King Air 350 har tio säten, två i cockpit och åtta i kabinen, så där sitter mellan en och tio personer. Vem som sitter var lottas också, och piloten är alltid med.

Lottningen görs en gång och sedan gäller den. Den utgår från adressen som flygplanet sänder och som bara det har, inte från klockan eller en slantsingling i din webbläsare. Kommer du tillbaka till samma flygplan i morgon, om en vecka eller på en annan dator sitter samma människor på samma platser. Om vi lottade om varje gång du tittade skulle passagerarna hoppa från säte till säte så fort kameran rörde sig.

I King Airen sitter passagerarna vid de runda fönstren på båda sidor om mittgången, och längst fram, bakom det D-formade sidofönstret, de två piloterna.

Samma sak gäller de andra typerna. En Cessna eller en Robinson tar en till fyra personer, en T-6 en eller två, och en P-51 har ett enda säte, som alltid är upptaget.

En dag i en King Airs liv

På morgonen står en King Air på en uppställningsplats vid Terminal 3 i Prag. Motorerna är avstängda, propellrarna stilla, kabinen tom. Så ser ett flygplan ut som inte har åkt någonstans under natten, och det är också allt vi vet om det just då: det står där.

Ingen ser folk gå ombord, men vi kan avgöra när de är inne. Så fort flygplanet börjar rulla längs taxibanan går motorerna, propellrarna snurrar och besättningen sitter i kabinen. Under start, i luften och vid landning stannar de på sina platser. När flygplanet rullar in på sin uppställningsplats och blir stående en stund varvar motorerna ner och kabinen töms. Och när en dragtruck börjar trycka det bakåt från platsen är besättningen redan ombord, fast motorerna inte går än.

Vi har tänkt på väntan vid banan också. Ett flygplan som står en minut vid väntepunkten före start har fortfarande motorerna igång, så ingen försvinner ur kabinen. Den töms först efter ett längre stopp.

På bilderna nedan är det hela tiden samma flygplan med samma människor. På morgonen lämnar det sin plats och lyfter från bana 24, på eftermiddagen kommer det tillbaka på över tre kilometers höjd, mot kvällen sätter det ner på samma bana, och i skymningen står det där dagen började. Tomt.

Morgon · på uppställningsplatsen, sedan taxning

Start · tillbaka på eftermiddagen

Kväll · landning, sedan uppställningsplatsen igen

På kvällen ändras glaset också. När det skymmer mörknar det och speglar natthimlen i stället för en blå himmel, och kabinen bakom det sjunker in i skuggan. Så är det i verkligheten också: på natten dämpar piloterna ljuset i cockpit för att kunna se ut.

En sak till som du inte märker vid första anblick. Klart glas med en kabin och människor bakom är extra arbete för din dator. Därför får bara flygplanet du följer eller väljer klart glas, och dessutom alla flygplan som är minst ungefär trehundra pixlar långa på skärmen, ungefär en femtedel av ett laptopfönster. Resten behåller sitt målade glas, bara ljusare än förut. På en platta full av flygplan får bara de närmaste en kabin, och scenen går inte långsammare för det.

I ett flygplan sitter piloten till vänster, i en helikopter till höger. I vår 3D också.